Vårsommar

Solen steker min bara kropp, det är så varmt ute. Gräset är så grönt där jag ligger och solar, mitt ljusa hår fladdrar till när det kommer en vindpust men annars blåser det nästan inte.
Vårt hus är gult, blommorna som mamma har planterat blommar, äppelträdet blommar med sina vackra rosavita blommor och himlen är helt klarblå.
   Jag tänker att jag är världens lyckligaste människa, för bredvid mig ligger den person jag älskar mest i hela världen, Martin, min kille och jag vet att han älskar mig lika mycket.
   Jag ger honom en puss på kinden och han ler mot mig.
   Vi ser en blå fjäril flyga förbi och sätta sig på en blomma. Jag lägger ner huvudet på filten och blundar.

Jag känner två kalla händer på min rygg, det är min lillasyster Hanna som varit och badat vid älven nedanför vårt hus. I vanliga fall skulle jag ha blivit arg och det var det hon förväntade sig också men idag ler jag och drar ner henne på filten.
  
Hanna vill att jag och Martin ska följa med ner och bada så då vi gör det, Hanna springer ner till vår brygga och ropar: ”Kom då era badkrukor.”
   Martin och jag ställer oss upp och håller hand när vi går ner till bryggan.
   Hanna hoppar i och simmar runt i cirklar. Hon är jätte duktig på att simma. Jag känner på vattnet, det har inte hunnit bli så varmt eftersom det är i början av sommaren
   Jag kliver i till knäna men jag är snabbt uppe igen.
   ”Det är ju jättekallt”, säger jag till Hanna.
   ”Nä, det är det inte”, säger Hanna och dyker.
   När jag äntligen är i vattnet börjar Hanna och Martin skvätta vatten på mig, men det gör inget, jag skvätter bara tillbaka.
   Det blir ett riktigt vattenkrig; alla mot alla eller mer jag och Hanna mot Martin.

Jag sätter mig på bryggan och pustar ut, Martin simmar fram till mig och jag böjer mig ner och kysser honom på munnen.
   ”Blä”, säger Hanna och gör till rösten.
   Martin sätter sig bredvid mig på bryggan och jag dinglar med benen i vattnet så det skvätter på Hanna. Martin och jag kysser varandra.
   ”Måste ni vara så kära?” Frågar Hanna.
   ”Ja det måste vi,” svarar Martin med blicken fäst på mig.
   ”Ni blir så konstiga då.”
   ”Blir vi?” Frågar jag med blicken fäst på Martin.
   Vi ler igen och kysser varandra.

Med Linn, igår åkte vi snowboard, det var As kul!

Mamma ropar att det är mat så jag ska gå ner och äta får se om jag tar mig tid att skriva lite senare ikväll ist.

               Annica